Religiösa lagar - att backa tiden

Allt sedan demokratins införande har Sverige successivt gått från att vara en kristen stat till att bli ett allt mer sekulariserat samhälle. Religiösa lagar har bytts ut mot sekulära och kristendomens och Svenska kyrkans makt har kraftigt försvagats. Detta är helt klart en positiv utveckling, även om det hela har gått förvånansvärt långsamt. Det är idag nästan svårt att förstå hur Svenska kyrkan kunde vara en del av staten enda fram till slutet av 90-talet.

De främsta förespråkarna för den politiska kristendomen är idag Sverigedemokraterna som vill ha en stat byggd på vad de kallar kristna värderingar. Exakt vad detta betyder vet jag dock inte, men klart är i alla fall att deras kyrkoavdelning vill återupprätta statskyrkan. Detta skulle helt klart vara ett trendbrott från den politik som bedrivits i vårt land under de hundra senaste åren.

En annan grupp som förespråkar religiösa lagar är Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (f.d. Broderskapsrörelsen) och deras ledare Peter Weiderud. I sitt senaste uttalanden förespråkar han införande av en muslimsk helgdag i Sverige eftersom han menar att muslimer inte får sina rättigheter tillgodosedda i dagens Sverige. Även detta skulle vara återgång till det förgångna, då religion var en statlig angelägenhet.

Det går inte att använda religiösa problembeskrivningar för att beskriva ett land där en majoritet bekänner sig som agnostiker eller ateister. Framför allt inte genom Weideruds mer eller mindre fördomsfulla tankegångar om svenskar som kristna och invandrare som muslimer. En sådan generalisering är faktiskt helt inrelevant. Förutom att de flesta svenskar inte är kristna så är långt ifrån alla invandrare muslimer. Varför föreslår Weiderud att Eid al-Fitr ska bli helgdag, men inte den judiska påsken eller persiska eller kinesiska nyåret?

Politiskt våld som metod

Politiskt motiverat våld är alltid förkastligt och bör alltid fördömas av den som säger sig stå upp för demokratins värden. Det spelar ingen roll vem eller vilka det är som drabbas.

Den del av den extrema vänstern som tror sig kunna bekämpa Sverigedemokraternas främlingsfientliga politik genom våld är uppenbart omedvetna om att deras handlingar är direkt kontraproduktiva. Innan valet förra året hörde den extrema vänstern till de flitigaste valarbetarna för SD och uppenbart verkar denna denna återupptas nu när SD sjunker som en sten i opinionsmätningarna. Detta trots att denna del av vänstern i övrigt är en relativt obskyr rörelse som oftast inte visar sig ute mer än på första maj.

Faktum är att dåliga argument bäst bemöts med bra argument. Det är ytterst tveksamt om dessa "antirasister" har några sådana eller om de ens vet vad det är med SD-politiken de inte gillar. Att de vill "stoppa nazismen" är övertygar inte någon.

USA styr demonstrationerna i Syrien

Enligt diverse vänstertyckare är det USA som ligger bakom demonstrationerna i Syrien. Tidigare har vi fått veta att det är striden om oljan som utlöste demonstrationerna (och senare inbördeskriget) i Libyen och innan dess upplyste landets SD:are oss om att revolutionen i Egypten styrdes av islamisterna. Problemet med dessa påståenden är förstås att revolten spridit sig till i stort sätt varje land i regionen oavsett USA-vänlighet, oljemängd eller förekomsten av islamistisk regering. Det mest troliga är istället att demonstrationerna och revolutionerna uppkommit på grund av människors längtan efter demokratiska reformer. Av någon anledning verkar det dock viktigt för folk att ha någon ond främmande makt att skylla på. Istället borde vi vara tydligare med vårt stöd till alla de människor som kämpar för liberala demokratiska reformer i regionen.